12 tappra tjejer satte sig på tåget till Oslo för en vecka i huvudstaden och en cup som arrangören beskriver som världens största. Vi valde detta som ett alternativ till Gothia som när det drar ihop sig till slutspelet ofta består av hälften stockholmslag. Här fick vi en cup med över 2000 lag från hela världen men enbart 4 lag från Sverige och inga andra svenska lag i vår klass.

Förutsättningarna var inte optimala. En del återbud och ingen målvakt. Fast beslutna att göra det bästa av situationen ändå så rivstartar vi.

Gruppspelet:

Vi inleder med att göra mål redan 1:a minuten och genom ett äkta hattrick är matchen död redan i halvtid. Andra matchen spelas mot ett riktigt kvickt Traeff vilket också blev gruppfinalen. Den första halvleken är välspelad men vi blir ibland överraskade av deras snabba presspel. Vi vinner ganska komfortabelt med 2-1 men borde avgjort tidigare. Sista matchen i gruppen får vi spela på konstgräs och då kan vi rulla ut och får igen se ett nytt hattrick.

Slutspel:

Onsdag är det så dags för 16-dels final. Vi tar återigen kommandot direkt och spelar ganska komfortabelt oss vidare med en seger.

Torsdag morgon sätter vi oss på tunnelbanan till Oslos norra förorter för ny match på konstgräs. Detta blir en av de mest välspelade. Motståndet är bollskickligt och matchen står länge och väger. Det är oavgjort i halvtid men i andra lyckas vi rulla in två till och tar oss vidare till kvartsfinal, 3-1.

Kvartsfinalen blir även det en trygg seger. Dock börjar det nu bli slitna tjejer. Sjukdomar och skador gör att vi redan är begränsade. Trots 3-domarsystem tillåts en onödigt hög nivå. Det ges och tas mycket trots att matchen tidigt avgörs till vår fördel.

Så är det då dags för semifinal mot ett erkänt norskt topplag - Varpe Supergirls. Efter en jobbig 8-del och en onödigt fysiskt kvartfinal orkade vi inte stå emot deras centrallinje med tre överåriga spelare.  De vinner rättvist men tyvärr får vi avsluta matchen utan fullt lag och istället skicka två tjejer till ortopeden. Där och då med enbart 8 spelare var vi ledare beredda att lämna WO till bronsmatchen mot duktiga Stjärnan från Island.

Efter ett spelarmöte på kvällen ville tjejerna ändå spela även om vi inte får ihop fullt lag. Finaldagen på fredagen får vi tillslut ihop ett lag efter att spelare försatts i karantän för att sova bort förkylningar.

Bronsmatchen för vi inledningsvis i båda halvlekarna och skapar tillräckligt många och bra chanser för att avgöra. Tyvärr lyckas vi inte utan istället avgör Stjärnan i en omställning i slutminuterna. Vi slutar 4 av 54 lag.

Sammanfattningsvis är det ändå en fantastisk cupvecka. Många nya lag och bekantskaper från hela världen. En hel del bra fotboll och många bra lag. Det vi tar med oss är den koncentration, vilja och glöd tjejerna har visat. Nu var det fullt fokus på fotboll, utveckling och prestation. De har tagit sitt ansvar och turas om att stå i mål, de kastar stödförbanden kring de brutna fingrarna, de låter varken förkylningar, skador, kryckor, ambulanser eller andra distraktioner komma i vägen för deras vilja att ta sig så långt som möjligt. Vi gör det som ett lag med 6 olika målvakter och 11 olika målskyttar.

En skön grund att bygga vidare på när höstsäsongen drar igång.